onsdag 25 juni 2008

Ang. dyra matbutiker...

Någonting jag funderat över ang att det är så mycket dyrare i vissa matbutiker är om maten på något sätt är bättre, det verkar den inte vara. Idag så finns en artikel ang grillkorv i Aftonbladet, inte mindre än sexton grillkorvar testas på köttmängden.

Sibyllas grillkorv med vitlök och örter: 89 procent.
Dulanos grillkorv: 88 procent.
Möllers grillbricka med tre sorters tyska korvar: 79-88 procent.
Möllers Lammgrillare: 71 procent.
Scans Red Hot Chorizo: 65 procent.
Charkmästers kycklinggrillkorv: 63 procent.
Sörensens fågelcharks kycklinggrill: 59 procent.
Scans Grilla grillkorv: 56 procent.
Lithells Barnens bästa grillkorv: 56 procent.
Änglamarks grillkorv: 37 procent.
Ica:s grillkorv: 37 procent.
Coops grillkorv utan skinn: 35 procent.
Scans Hot dogs original: 34 procent.
Enebackens skinnfria grillkorv: 32 procent.
Hemköps hot dog: 32 procent
.

Enebackens grillkorv, Hemköps Hot dogs och Änglamarks grillkorv innehåller mer vatten än kött.

Nu förtäljer inte artikeln om vilka butiker som säljer vad men jag vet som frekvent Willyskund att Willys som i regel är billigare har faktiskt de sorter som toppar listan i köttmängd, Lithells korv som ligger hyfsat bra till brukar de dessutom rea ut i 10-pack för 5kr/st. Sibyllas korv som toppar listan av köttmängd har de också.

Hemköps, Icas, Änglamarks och Coops skitkorvar däremot säljs BARA i de DYRA butikerna. Att handla på Coop, Hemköp och Ica är alltså blåsning i dubbel bemärkelse.

Artikeln finner ni här:
http://www.aftonbladet.se/matvin/article2756026.ab

onsdag 18 juni 2008

De är fanimej inte rikigt kloka på Hemköp!!!!

Idag var jag och handlade på Clas Ohlson, jag brukar inte göra det för rikiga män handlar på Biltema, det vet alla. Dessutom ligger Biltema på Hisingen och det är ytetrligare ett plus, billigare är de också, men idag hade de inte vad jag skulle ha och då får man sänka sig till andra alternativ och i detta fall var CO i Nordstan det alternativ som föreföll mest logiskt.

Nu behövde jag också lite ost och det köper man knappast på Classe, nej det får man gå till en livsmedelsbutik för att införskaffa och då ligger ju det där jävla Hemköp nära tillhands och dum som man är går man ju in, aldrig lär man sig.

Först på Hemköp i Nordstan ligger brödavdelningen, ett bröd i vit påse kostar 29.90, ett sketet luftigt jävla pissebröd modell barkis i finare förpackning trettio jävla spänn!!! Inte nog med det, ostfrallorna har de döpt om till "Cheesus", för att de ska verka gudomligt goda naturligtvis och för att kräma ut mer pengar, sju kronor kostar en ostfralla på Hemköp. Sju. Borde kosta tre.

Dessutom, på grönsaksavdelningen kostar en sketaliten broccoli 19:90!!! sex kronor brukar en dessutom större Broccoli kosta på Willys, ja jag brukar handla där egentigen. Riktiga män handlar på Willys det vet alla. Dessutom ligger Willys på Hisingen och det är ytterligare ett plus, oändligt mycket billigare är de också. Vi har t.o.m. ett Ikea här på Hisinge Island, jag tror inte vi behöver resten av Göteborg, vi skulle nog kunna förklara oss självständiga. Tyvärr skulle det nog varit en för oss ekonomisk katastrof då mestadelen av Hisingsborna med stor säkerhet lever på att lyfta så mycket bidrag som möjligt, det är något av vår kultur här i ARBETARKVARTEREN.

Nåväl, Nu hade jag en jävla tur med osten för det var rabatt just denna vecka på Östgöraklosters ostar, de är goda och priset var iaf hyfsat. Jag tog en bit från hyllan och pös iväg till kassan fortare än fan innan de kanske skulle få för sig att märka om även den till "Divine cheesus deluxe golden edition" eller nåt och kräma ut 500kr kilot för skiten.

Frågan är om dessa hutlösa priser egentligen bringar större intäkter eller om det snarare skrämmer bort folk för det är sällan speciellt mycket folk där, inte med hänsyn till att det ligger mitt i Nordstan. Deras sortiment är knappast av det bättre, i stort sett är det samma som Willys, lite vanliga svenska finvaror, lite fulvaror modell Eldorado etc, samma märken, samma produkter, enda skillnaden är att det är fan så mycket dyrare.

Nej, ett Willys i varje gathörn borde man ha istället. Hemköp kan dra åt helvete.

Dags för en presentation tror jag...

...eftersom det verkar förekomma vissa vridna fantasier om mig som person *host**host*

Jag är 34 år gammal, inte det minsta tunnhårig och kommer inte att bli, förutsatt att jag inte råkar ut för cancer eller nån skum olycka då. Väger inte alls mycket faktiskt, har aldrig lyckats passera 62 kilo, det har inte min far heller, ett tag gick jag till gymmet nästan varje morgon, käkade kosttillskott och fan vet allt men inte gick jag upp något nämnvärt. Har den sjukaste ämnesomsättningen av alla, jag kan äta enorma mängder mat, skiter sällan och när jag gör det så är det i regel bara råttskitar, fråga mig inte hur det fungerar för det vet jag inte. I skolan var jag den som kunde äta mest av alla, vilket antagligen ansågs konstigt eftersom jag dessutom var klenast av alla. Det bidrog naturligtvis till rykten om att jag skulle ha mask men det har jag aldrig haft, då skulle jag nog dött.

Jag arbetar som systemutvecklare på egen firma som jag driver tillsammans med en gammal vän, konsultar mycket och säljer en egenutvecklad applikation, vi har kontor centralt i Göteborg och verksamheten går bra. Inget WT lågkastjobb mao.

Jag är bosatt vid Ramberget på Hisingen i ett område som kanske kan bedömmas som något av ett WT-ghetto men jag trivs där, där kan jag absolut vara mig själv och leva mitt liv utan att några fisförnäma grannar ska försöka lägga näsan i blöt, på Hisingen sköter vi oss själva och det är faktiskt ritkigt lugnt och avslappnat för det mesta. Precis bakom husknuten ligger det några huslängor som är för folk med missbruk och andra problem så det kan vara lite drag på gatan ibland och det tycker jag är kul, mycket bättre än tv. Sådant skulle jag absolut sakna ifall jag flyttade till finare kvarter.

Jag har mina intressen naturligtvis, det är inte sport och television dock utan faktiskt ganska nördiga saker som synthar, studioteknik, elektronik, musik, litteratur, film och galenskap i allmänhet. Kollar i princip aldrig på tv, skulle jag sätta på den så är det för att se någon bra dvd-film, helst drama eller samuraj-film, det tycker jag om. Musik kan jag sluka det mesta så länge det inte låter för kommersiellt eller poppigt, i mina yngre dagar var jag hårdrockare men numera lyssnar jag mest på elektronisk musik, ambient, elektro, industri, typ. Dock har jag streckkört W.A.S.P.s gamla plattor på kontoret i snart två veckor och innan det var det en massa Thin Lizzy i lurarna så det varierar. Är jag rikigt jävla drängfull så blir det nog råindustri och noise för hela slanten, gillar kombinationen, gärna kombinerat med GG Allin också.

Jag gillar att vara full, det är skönt, och kul. Brukade dricka mycket på helgerna förut, gärna fredag kväll efter jobbet fram till söndag morgon om det gick. Alkoholist tror jag inte jag är, har inga problem med att hålla mig ifrån spriten men har dock problem med att sluta dricka när jag väl kommit igång. Öl, vin, whiskey, hembränt, jag skiter i vad det är så länge jag blir full, rakvatten har jag inte sänkt mig till dock. Har dock inte varit av den nogräknade typen när det gällt ställen, nej jag har stundtals suttit på de jävligaste av gangsterhaken här och hinkat billig fulsprit medan albanmaffian och fan vet allt spöat skiten ur folk men det var ett tag sedan nu, ett antal år sedan faktiskt och skulle aldrig göra det igen. Numera dricker jag lite finare, går jag ut hamnar jag i regel på Irish Rover på 2a långgatan och drar ett par ritkigt dyra finöl. Har faktiskt bara druckit sprit en gång på två månader snart, för något år sedan var det helt otänkbart att ens missa en helg.

Jag kan nog bedömmas som annorlunda, har alltid gått min egen väg. Mina föräldrar har sagt till mig på senare år att jag var den där ungen som aldrig gick att förstå och så var det nog. Aldrig lyssnade jag på dem heller och det är bra det för hade jag gjort det hade jag nog jobbat i den lokala gummifabriken i Sjöbo nu, gift med den fetaste av suggor med en drös av snoriga och störtfula barn med uppenbara begåvningshandikapp. Jag pysslade sällan med samma saker andra ungar, sport gick tokbort, scoutkårer och blockflöjtsonani var också helt otänkbart, någon bögstämpel ville jag inte ha, bög == skolstryk. Istället var jag den mer tillbakadragna typen som gillade att rita, skriva och hitta på jävelskap, lite som Mr Jekyll och Dr Hyde, kan inte påstå jag var direkt elak jag ville nog bara ha lite action emellanåt och var nyfiken på människors reaktioner i olika situationer, det är jag fortfarande. Är det något som jag inte kan sluta bli fascinerad av så är det galenskap, jag fullständigt älskar när folk flippar över och beter sig som rikiga dårar, kaos och idioti är den vackraste form av konst för mig, det blir aldrig tråkigt.

Jag har en handfull vänner, iaf riktiga sådana, det blir så när man är lite annorlunda och inte socialiserar på samma sätt och inte har de vanliga gemensamma nämnarna. De är dock sjukt bra vänner, härligt galna naturligtvis, jag kan lita på dem i vått och torrt, även när det blir för vått, det är bra. Annars är jag den introverta typen som gillar att sitta själv större delen av veckan och pyssla med allehanda saker, uppmärksamhet har jag aldrig gillat, "peptalk" är ännu värre, det spyr jag på. Är sambo sedan två månader tillbaka, min flickvän träffade jag på en resa i Japan 2006, trodde faktiskt inte det skulle att gå att bo tillsammans med någon annan men det har faktiskt varit helt ok än så länge och känner mig inte allt för uttråkad fakitskt. Nu är hon min exakta motpol, på i princip allt så hur det kan funka så bra oss emellan det vete fasen, mysko.

Jag har som de flesta andra en del politiska värderingar men de håller jag för mig själv, iaf fram tills jag blir tillfrågad, politik är ganska trist faktiskt. Kommunism ligger inte högt i kurs dock, svensk bidragspolitik pissar jag på och den extrema invandringen tycker jag bara är konstig. Nog om det..

..och nog om "jag,jag,jag" för den här gången, ..

tisdag 17 juni 2008

Kannibal avrättad i Japan

"I Japan avrättades på tisdagen tre personer. En av dem var 45-årige Tsutomu Miyazaki som dömdes för att ha mördat fyra flickor, mellan fyra och sju år gamla." -DN

http://www.dn.se/DNet/jsp/polopoly.jsp?d=148&a=794601

"Between 1988 and 1989, Miyazaki mutilated and killed four girls, ages four to seven; he then sexually molested their corpses and ate portions of his third and fourth victims." -Wikipedia

http://en.wikipedia.org/wiki/Tsutomu_Miyazaki


Jag är för avrättningar, skit ska inte finnas och det av helt praktiska själ. Det kvittar väl hur jävla psykiskt sjuk någon någonsin kan bli, en person som knullar, lemlästar och dinerar på små barn har i mina ögon tuggat sig till snaran med råge.

Jag skulle så gärna se att vi införde samma straff för våra egna psykfall som t.ex. Helénmördaren. I Sverige där har vi en konstig och sjuk syn på sånt här, man tänder ett litet ljus för den mördade medan man samtidigt tycker minst lika synd om gärningsmannen, det daltas något så in i helvete med drägget. Heléns mördare, hur länge dröjde det innan han dök upp i media brett hånflinande då han avnjöt en god middag ute på en s.k. bevakad permission? Mindre än två år.

Nu känner jag till Helénfallet mycket väl eftersom det hela hände inte många mil från orten jag då var bosatt i, Hörby ligger bara ett fåtal mil norr om Sjöbo det upprörde oss alla att vi hade en riktig galning lös speciellt så nära inpå, det var jävligt obehagligt. Min bästa polares morsa jobbade för den delen på sjukhuset som fick in kroppen av den stackars flickan så jag vet mycket väl vad hon var utsatt för, vilka skador som fanns på kroppen osv men det kommer jag aldrig att förtälja till någon, dödsstraff är dock i detta fall mer befogat än någonsin. Dock kommer det inte att hända, troligtvis kommer han ut någon gång och kanske gör han samma sak igen...

..med något att våra barn kanske?

onsdag 11 juni 2008

Varför är skolgången så onödigt lång?


För mig var den nioåriga skolplikten iaf för mig näst intill ett totalt meningslöst tidfördriv. Jag kunde läsa och skriva redan innan jag var tre år fyllda, mycket p.g.a. att min mor ofta läste barnböcker till mig i vår härligt blommiga sjuttiotalssoffa. Jag frågade alltid vad orden betydde och slutligen var läsandet och skrivandet naturligt för mig, det var skönt att kunna läsa för äntligen kunde jag förstå vad som sades i all de mängder av serietidningar som stod uppradade i affären. Jag läste så många jag kunde varje gång jag följde med mina föräldrar för att handla på lördagsförmiddagarna, var de tillräckligt bra så köpte de i regel tidningen till mig också, Spindelmannen var min favorit. På tv var det också ofta fem myror är fler än fyra elefanter, det var ett mycket bra program som körs än, jag missade nog inte ett endaste avsnitt, man fick t.o.m. lära sig räkna lite.

Jag började lekskolan när jag var sex år fyllda, det var nog det meningslösaste av tidfördriv för det fanns egentligen inga krav på att lära sig något, man skulle bara vara där och tramsa. Det gjorde jag ju ändå på min fritid så varför skulle jag vara där? Året därpå började jag grundskolan, det var det näst meningslösa tidfördrivet, medan de flesta andra idioter febrilt försökte lära sig något så enkelt som alfabetet som jag ju kunnat i fyra år allredan så gjorde jag slut på matteboken, det tog mig ett par timmar. Nu hade vi iof en schysst lärarinna, en medelålders hippie med god personkännedom com förstod att jag inte behövde samma utbildning som de andra så jag fick mest göra vad jag ville på lektionerna, oftast satt jag och ritade och skrev lite texter. Dock var jag tvungen att vara där varenda skoldag och spendera hela tre år på ingenting, jag hade klarat av alltsammans på ett par månader och hade absolut kunnat börja i fjärde klass vid sju års ålder utan problem.

Från fjärde klass började det i allafall bli lite intressant då man i allafall fick börja läsa engelska, det var coolt för engelska var ju vad alla mina superhjältar, och skurkar, talade. Dock hade man kunnat komprimera även de nästföljande tre åren till kanske ett, på sin höjd. De flesta ungar verkar otroligt korkade tyvärr, korkade eller ointresserade. Det stör inte mig dock, människor är som de är, olika. Det som stör mig dock är att jag anser mig bestulen på flertalet år av mitt liv, mitt unga liv, en ungdom jag aldrig får igen just på grund av att nåt jädra kommunistslödder bestämt att alla barn är lika och därför ska ha lika lång skolgång. Det är de naturligtvis inte och jag tycker absolut att barn som ligger före i "utvecklingen" ska ha en ordentlig chans att göra sin skolgång på en kortare tid för det är inte rätt att internera en stackars människa som uppenbarligen inte behöver det, det är rätt och slätt jävla Stalinist-fasoner.

Om man däremot får sitta år ut och år in utan att man känner det gör någon direkt nytta så blir man jävligt skoltrött, det känns helt enkelt meningslöst. När jag började årskurs sju var jag sjuhelvetes trött på skolan, jag ville inte mer, jag sket i allt, ovanpå det blev miljön hårdare. Från att iaf fått spendera min tid på en till utseendet fin skola med mycket grönska och lekplatser så blev jag förflyttad till Gulag, det var belöningen.

Gulag, eller som rättare sagt Färsingaskolan måste varit Sveriges om inte västra Europas i särklass hemskaste skola inte bara till utseendet, vilket var grå betong, armegrön plåt och asfalt så långt ögat nådde, alltsammans åtgärdat av hemskaste taggbuskar. Nej tamejfan, gulag kan inte ha sett lika hemskt ut, omöjligt. Även insidan var helt åt helvete, alla väggar vitmålade, skåpen samma armegröna färg, slitna bänkar och än mer slitna böcker fick man. För att inte tala om att eleverna var etter värre, efter att bara ha fått stryk ibland fick man oftast fly för sitt liv eller smyga sig utanför skolområdet om man inte skulle ha stryk med råge, iaf på varje längre rast, dvs kvartsraster och lunchraster. Om det inte räckte med den massiva mobbning man var tvungen att stå ut med regelbundet av diverse slödder, mestadels från försupna familjer en bit utifrån landsbygden, så var lärarna också i regel väldigt ivriga på att psyka ner vem de ville, i regel mig. Det kände faktiskt som om all skit mynnade ut åt mitt håll och nu när vi för första gången skulle få betyg var dessa på sin höjd mediokra.

Hade jag nu fått en annan, kortare, skolgång som hade passat mig bättre hade jag antagligen fått umgås med elever med något av värde innan för pannbenet, istället skulle jag ha regelbundet kompanistryk av slödder som antagligen fortfarande inte kan skriva en sammanhängande mening. Allt detta jävla helvete som kostade mig några av mina bästa år dessutom med skitbetyg som resultat, mina nerver gick dessutom åt helvete, hade absolut kunnat undvikas om man bara hade vett att lägga ner vanföreställningen om att alla barn är lika och ska ha lika skolgång.

Lika barn leka bäst...

måndag 9 juni 2008

Små nöjen jag har - Del 1"Fieldrecordings"

Ja även en gubbgrinig Rambergsman kan finna små nöjen här i livet, tro det eller ej men ibland har jag faktiskt riktigt kul, vid ett fåtal tillfällen t.o.m. utan sprit.

Ett ganska nyfunnet nöje är s.k. "fieldrecordings", det innebär att man spelar in jlud från en omgivning, det låter kanske ganska tråkigt och det är det säkert också vanligtvis MEN fieldrecordings i Göteborg kan bli riktigt kul faktiskt, speciellt på Hisingen. Hisingen är nämligen helt översållat av pundare, fyllon och allehanda psykotiskt WT av alla de slag, det totala bottenskrapet samlas där och det är en ren guldgruva att spela in alla galna konversationer man hör på vagnen eller i busskuren. Det är praxis med minst ett riktigt fyllo eller pundare i varje vagn, det är då jag tar tillfället i akt och trycker på "record" lite diskret i min väska, innerficka eller var jag nu kan tänkas ha min lilla mp3-spelare.

Mp3-spelaren höstade jag in på Tradera för en knapp femhundring, det är en iRiver IFP-790 med 1gb minne, extern mikrofon tjackade jag på Teknikmagasinet för en trehundring, en sk mygga. Mp3-spelaren är en speciell modell med inbyggd förförstärkare som gör den extra lämpad för inspelning, dessa tillverkas längre och är idag svåra att få tag i. Alltsammans är litet och diskret, ingen märker ett skit av att de är buggade.

Jag kommer att lägga upp ljudklipp här successivt allt eftersom det blir något intressant att komma med, som aptitretare ska jag slänga upp ett filmklipp med en ecstasypåverkad pundare som stod och skrek i högan sky mitt på parkeringsplatsen utan för mitt jobb förra veckan.

DET HÄR KOMMER ATT BLI KUL

Hästägare, plocka upp er skit för helvete


Igår var vi på besök hos ett par goda vänner ute på den underbart vackra svenska landsbygden ute vid Sjövik. Blev bjudna på god mat och härlig dansk öl i det fina sommarvädret som snart torkat ut all vår gröda och bränt ner vår skog, men vem fan bryr sig om det när vi efter mer än ett halvårs stelfruset helvete äntligen kan vistas utomhus utan att frysa ihjäl? Nej det var helt underbart faktiskt, t.o.m. deras ungar var inte alls så griniga som ungar brukar vara, det var för en gångs skull helt ok. Dock så skulle vi till att ta en promenad för att reka landsbygden lite och snacka lite skit om grannarna, det händer ju knappast något därute, skulle grannbonden släppa sig lite extra ljudligt så står det säkert på första sidan av Sjöviks Allehanda redan dagen efter, fortfarande bättre än tv och jag gillar att diskutera skit.

DOCK GILLAR JAG INTE ATT TRAMPA I SKIT

För det var många gånger man var nära att göra just det, trampa i skit, i stan har vi minsann också djur, hundar vanligtvis, och när de behöver skita av sig så görs det i regel på en gräsmatta och plockas oftast upp med en så kallad hundbajspåse. På landet däremot skits det i stora högar mitt på gatan som man låter ligga kvar till allmän beskådan, hur fan skulle det sett ut om jag satt mig för att skita mitt på deras jäkla altan? Hade det varit accepterat? Nej snarare skulle jag fått mig en sån skur salthagel rätt upp i arslet att jag troligen aldrig mer kunna skita på ett normalt sätt igen. Så varför i hela helvete är det tillåtet för hästar att skita ner våra landsvägar precis som om det rörde sig om ett latrindike? Nog räcker inte en hundbajspåse för de ofantliga mändger skit en häst kan krysta ut i ett svep men det finns sopsäckar för en billig peng på Biltema eller Clas Ohlson, använd dem för helvete.

torsdag 5 juni 2008

Posten kan dra åt helvete


Min sambo väntade på ett paket från Japan jävligt länge. Det skickades med vanlig post och borde ha varit här på en vecka, efter en månad hade vi fan varken hört bu eller bä, så jävla typiskt.

Kollade upp kollinumret på postens hemsida, mycket riktigt stod det att paketet landat i Sverige redan efter en knapp vecka, allt bra så långt, fram tills svenska posten tar över.

Pakethelvetet "sorterades" i Malmö för vidareskick till nästa sop.. förlåt, sorteringsstation, sedan skickades det vidare till fel ställe naturligtvis, nu var i.a.f. staden rätt men det var några kvarter åt helvete. Hur som helst så inte fan fick vi någon avi, nej nej nej absolut inte, det skulle ligga där i någon bortglömd godisbutik fan vet vart i två veckor tills de fick tummen ur att skicka tillbaka det till sopstationen där det sedan omsorterades för att slutligen hamna på rätt postkontor. Väl på rätt postkontor så i vanlig ordning skiter de helt sonika i att skicka ut någon avi, där fick paketet ligga ytterligare en vecka innan vi då kollade upp pakethistoriken på hemsidan och fick plocka ut det med hjälp av kollinumret. Nu är surkärringarna på Wieselgrensplatsens postkontor legendariska för sitt vresiga humör och när postkärringen skulle plocka paketet på lagret så tyckte fanskapet att paketet på knappa nitton kilo, det var minsann för tungt att bära så i sedvanlig ordning sparkade hon det framför sig utan tanke på att det kunde ha varit ömtåliga saker där i, vilken betjäning, halleluja.

Nu är det inte bara denna incident som får mig att skriva skit om posten utan det är mycket saker jag irriterar mig på. En knapp månad innan denna incident blev ett paket med cd-skivor stulna, ja något annat kan inte ha hänt eftersom jag ALLTID skriver min avsändaradress på baksidan av alla brev och paket. Detta har hänt ett par gånger och är således inte ovanligt utan en risk man får räkna med när man har med posten att göra. Tilläggas bör att även del brev och paket sett ut att ha hamnat i ett tredje världskrig minst sagt, har fått CD-skivor som sett ut att ha blivit överkörda av postbilen ett par gånger om, en synthesizer fick fyra tangenter utslagna osv osv… Ytterligare så är kompetensen på ”postkontoren” bedrövlig, personalen är i regel helt självlärd, många gånger väger de inte ens paketen rätt och då får man kravbrev på restsumman PLUS straffavgift på trettio kronor, jävla bolsjevikfasoner!

Tjyvar och banditer det är det svenska postverket det, rena rama ryssland, dyrt är det också!